land, men jag och Anna spelade i alla fall lite hemmagjord Ligretto.
Vi är bäst!
När jag kom hem klockan halv tre gick jag och Pernilla ner till Åparken
för att kolla lite på Aspenäsfesten, men vi kom försent och nästa grej
var nere på torget klockan fyra, så vi gick hem och gjorde
potatiskroketter och falukorv istället.
Precis när vi skulle sticka ner till torget kom mamma på uppfarten med
min cykel. Det lät först som hon skrattade, men det gjorde hon inte,
hon grät...
Hon skulle stanna min cykel för att heja på en kompis, men så hade hon
klämt åt för hårt på bromsen som går till framhjulet, så cykeln voltade.
Handleden kom först i backen. Handleden som pajade när vi krockade förra
året. Helvete!
Så från kl. fem till kl. nio var vi på lasarettet i Alingsås. Som tur var
hade dom en tv i väntrummet, så vi tittade på "Diggiloo", "Bumbibjörnarna"
och "Här är ditt liv" med Ingvar Oldsberg (som för övrigt pryder Kristin
och Hilmas skåp). Jan Eliasson var med där och jag kom på - efter att ha
frågat mamma vad han hette - att han ju har varit på våran skola och
pratat. :)
Det enda som var positivt var att det kom in en assnygg kille, som satte
sig i väntrummet. Han var liksom som en hetare version av Joe Jonas.
Snegla, snegla, haha. ;)
Ögonkontakt, hjärtrus - lol. ;o
Lägger in en bild på Joe Jonas, ifall nån inte vet hur han ser ut...
Efter att mamma hade blivit undersökt och röntgad visade det sig att det
inte var båtbenet (som det var efter krocken. Hallelujah!), utan strålbenet
i armen. Så nu ska mamma ha gips i minst två veckor. Hoppas att allt blir bra!
Jag måste bara nämna att Jonas är min mattehjälte som räddade mig ur
en mattekris! Tack! :)
Tjooo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar