sjuk :(

Min spontana plan vid middagsbordet igår var att jag skulle simma med mamma, eftersom det är bra att röra sig när man är sjuk. Mamma blev chockad, då jag har sagt nej till att simma i typ 2 år (due to body issues and laziness).

Sagt och gjort så gick vi på Damernas Afton på Vattenpalatset. Jag började med att simma 500m, men kände att det var alldeles för kort, hade ju knappt hunnit börja, så jag simmade 500 till. När jag hade simmat 900m totalt kände jag att jag efter 1000m ju kunde duscha och gå hem, så att jag slapp vänta på mamma, men när jag såg att det fanns supermycket plats i simbassängen bredvid, så körde jag 500m där också. Sen när jag var klar med dem sa mamma att hon hade 550m kvar, så då simmade jag 250 långsamma meter till.

Alltså: Jag gick dit för att simma 500m för att bli frisk, och gick därifrån efter 1750m... och nu mår jag sämre än jag gjorde igår. *sad face*

Jag är i alla fall stolt över att jag simmade 1750m! Har aldrig simmat så långt innan! *happy face*

Och så får jag inte glömma att nämna att vi träffade Monica (systers kompis) när vi kom dit! Har inte träffat henne på år och dar, vilket jag tycker är lite synd, för hon är väldigt trevligt. (Och har en amerikansk killer-dialekt. Båda amerikanarna trodde att hon kom därifrån, haha!)

Jag har föressten ställ in mig på att bli mer tränad! Jag är så sjukt trött på att inte vara det, så nu jävlar! Jag har kastat alla kasserade tankar om att det är smal jag vill bli (vet inte riktigt om de funnits, eftersom jag har svårt att se mig själv vara smal), och satsar istället enbart på att må bra. Det låter vettigt tycker jag!

Jag tvekade först på om jag verkligen skulle med och simma, men jag tänkte att skulle jag inte gjort det då hade jag bara kommit in i "Jag gör det imorgon"-tänket igen, vilket är det värsta tänkbara tänket! Så jag är glad att jag pallrade mig iväg!

Idag ska jag chilla som fan och få bukt med denna sjukdom så att jag kan träna och jobba igen!