skor, dildos och kärlek

Igår åkte vi in och fikade hos morbror Staffan som äger Ljungsblads Konditori

i Alingsås. Vi åt semlor och när vi var klara blev pappa tjockis och det slutade med

att vi tryckte i oss tre daimkakor också. Tillsammans ska tilläggas. När pappa hade

köpt daimkakorna gick mamma och hämtade påtår. När hon kommer tillbaka var

kakorna slut och hon utbrister då: "Men jag då?! Jag har ju inte ens fått smaka!"

Före detta har mamma då sagt att hon tyckte att semlan räckte och att hon inte ville

ha något mer, "men när du ändå köper är det klart att jag vill smaka." Hur ska man

kunna veta det? Fast efter snart 20 år som gifta kanske pappa borde ha anat...

Anyways.

När vi hade fikat klart med semla, daimkaka och läsk, delade vi på oss. Mamma och

morbror åkte och hälsade på morfar och vi andra gick in på Stadium. Målet var att

Daniel skulle hitta fotbollsskor, men han var inte den enda som fyndade. Jag hittade

världens roligaste mössa! Den surrar av färger och mysigt garn och är helt underbart

skön. För 49 kronor i fyndkorgen. Sånt gillar vi.

Vi var inne på det "nya" (för oss efterblivna som typ aldrig åker in till Alingsås av

någon konstig anledning, även fast det är hur mysigt som helst med en massa caféer

och små butiker) köpcentret Storken.

Vi började med att gå in på Apoteket, vet inte riktigt vad vi gjorde där, men vi skrattade

gott (och omoget, som bara 80% av våran familj kan...) åt att de säljer dildos där.

Vad är grejen med det liksom? Mår man bättre, hittar välbefinnande, eller vad? :P

Jag köpte i alla fall en liten gullig reflex i form av ett hjärta. Aaaww, gölligt.

När vi var klara och hade skrattat klart fick Pernilla syn på en random skoaffär.

Den var på väg att läggas ner, så det var svinbilligt. 99 kr/par! Sånt gillar vi! Amen.

Jag blev helt såld (höhö) på ett par röda skor. Jag köpte dom och älskar dem.

11 cm klack och 2,5 cm platå där fram. Hjälp! Jag kan (med hjälpa av dem) stoltsera

på 181 cm över marken. :D

Träning är det som gäller - så jag inte stupar. Men det är de värda - De är ju så söta. :)

Jag funderar på att ha på mig dem i kväll, när det är "GNO Extended". Typ.

Eller jag vet inte vad man ska kalla det. Flickor i alla fall blir det ikväll. Inte fy skam,

men det hade varit trevligt med lite testosteron. Haha, vad fel allt blir när jag tjôtar på.

Flickor hos Hilma. Men i detta nu tvekar jag. Jag vet att det kommer bli jääävligt najs

med flickorna. Men! Daniel ska till en kompis, Pernilla har redan åkt till en kompis

och pappa åker till Danmark om typ två sekunder.

Då är det bara mamma hemma. Människan jag älskar lite mer än alla andra. Oftast.

Då känns det så hemskt att lämna henne helt ensam hemma. (Obs! Luna räknas inte.

Så vida hunden inte börjar prata svenska, för prata - det gör hon! Som fa-an.)

Så jag vet inte. Jag måste kombinera.

Jag kanske kan göra så att jag först åker till Hilma, men så är jag inte där till 4, utan

bara till tolv typ. Sen kan jag mysa med mamma, om hon orkar. Jag får se...

Jag tänker i vart fall inte sitta och gråta hemma hos Hilma. Jag förstår inte vart hon

har fått det ifrån. Man ska ju vara glad på Alla Hjärtans Dag! Hon är konstig, Hilma.

Men jag ska ju inte säga något jag heller - jag försöker komma på hur jag ska kunna

kombinera en 5-årings mössa med en 20-årings skor. Men jag ska lyckas!

Skam den som ger sig!