les chats evil

Idag vill ni ha ett långt inlägg - jag veet deet! Jag hade också något svingrymt att skriva om, men det har försvunnit ut genom antingen näsborrarna eller öronen... eller kanske båda - idéen var väldigt bra, så den behövde mycket plats, helt enkelt.
Vi kan prata ooom... eehh... Jag vet inte. Det finns typ hundra miljarders triljarder ämnen att ta upp, men inget av de ploppar upp i mitt huvud. Jäkla skit, jag som äntligen är på skrivarhumör och har tid över.
Jag skulle kunna skriva om att jag är totalt jävla missanpassad till allt vad heter "växa upp, ta ansvar över sig själv och sitt eget liv, och bli vuxen"... Men jag är inte på humör för det just nu. Mitt humör är liksom lite för glatt för att jag ska känna att det är värt att trycka ner på mig själv ner i ett enormt djupt svart hål, så jag gör inte det.

Ett annat ämne som skulle vara värt att ta upp är en argumentation om varför katter är onda varelser som kommer ta över världen! Det är faktiskt så... Jag undrar dock när fasen från gudomligt underbar kattunge till elakt "let's take over the wooorld!!"-tänk sker. För hjälp vad söta små söta lurvbollar är. Man vill bara gosa med dem och borra ner näsan i deras päls! ... Om man nu inte är allergisk, för då vore det rätt jättepuckat. :) De blir sedan onda varelser som tänker ta över jorden. Punkt och slut.
Vi var hemma hos farmor på middag idag, och hon har en katt - Misen. När vi satt och åt satte han sig bredvid mig, stirrade på mig och jamade långsamt. Jag tror att han är ute efter mig. Han ville åt min strupe, jag såg det.
Alla katter är elaka, och djävulskt smarta. Det är så bara, och det finns inga bevis på motsatsen så... bleeuh! :P

Jag funderar på att sova.0
Hejdå.