06 augusti 2011

snark.

Dagen som gått har för det mesta spenderats i sängen.
Hilma påpekade att jag hade så "vågade statusar" på Facebook när jag bl.a. skrev att jag och Giovanni hade spenderat ~80% av dagen i sängen. Jag förstod inte alls vad hon menade, men sedan slog det mig att det ju kan tas på ett helt annat sätt än det jag menar... Smart, Rebecca. Smart.

Hur som haver, så är det inte så snuskigt menat som Hilma nog tänkte att det var (hehehehe), utan det beror på jetlaggen som min käre pojkvän har. Vi la oss runt 02:00 igår och vaknade idag runt 11:00. Nio timmars sömn är vad jag behöver, det är helt perfekt för mig; sover jag kortare blir jag galen i ett dygn och kollapsar i det nästa, sover jag längre blir jag som en zombie och gör inte ett skit på dagen. Ja, den delen jag inte då sovit bort vill säga.
Problemet är att Giovanni älskar att sova, så det som har hänt idag är att vi har legat i sängen; han har velat sova och jag har puttat på och kittlat honom så mycket det gått för att han inte ska somna. En av tre gånger failade jag och vi sov i en timme båda två, en annan gick jag ner och fixade lunch, och den siste var... ja, nu. Han ligger med kläder på och sover i min säng, och jag sitter ute i tv-rummet i mörkret och hoppas att datorskärmens ljus inte ska locka in allt för många flygfän.
Han får gärna sova för min del (även om jag hade önskat att han sov mindre, men det kanske ändras om fyra-ish dagar när jetlaggen passerat; hoppas kan man ju göra i alla fall...) men jag hatar att han drar ner mig i "sova 24/7"-hålet. Jag har varit aktivt uppe i cirka... 8 timmar idag kanske, och det blir man inte trött av! Jag blir galen! Löpturen igår natt hjälpte en aning, men jag borde sprungit längre.
En rolig sak som skedde när jag gick upp till den sovande när jag ställt fram lunch var följande scenario: Giovanni ligger med ansiktet mer eller mindre ner i en kudde, utfläkt över sängen och sover. Jag småslänger mig på sängen, och för att se om han är vaken eller inte säger jag "Hej..?" Till svar får jag inget mindre än "Watch out for the bear..!" Haha, what?! Då väckte jag honom och frågade vilken björn det var jag skulle akta mig för, men det visste han tyvärr inte.

Jo! En sak som vi har gjort idag är att vi hjälpte pappa med att flytta ut båten (så nu kan jag äntligen få iordning kökssoffan som jag tjatade om att jag inte kunde fixa klart förra sommaren!).
En till sak vi har gjort idag är att gratta min käre granne och barndomsvän (för övrigt också den enda levande homo sapiens sapiens som ännu inte skaffat Facebook..!) Kristin på 19-årsdagen! Vi har känt varandra ända sedan min familj var och tittade på det hus vi nu bor i. Vi pratade "engelska" över staketet (det var i alla fall vad vi sa till mamma och pappa) och sedan tog jag och Daniel, och Amanda och Kristin beslutet att här skulle vi bo. Det var igår (5/8) på dagen 14,5 år sedan vi flyttade in, och jag kan fortfarande inte tänka mig några grannar som skulle kunna vara bättre! Vi är som en enda stor familj, vi och Rosendahl. Underbart!
En tredje sak som skett är att jag äntligen lyckats få en snarkade Giovanni på film! Han har innan inte trott på att han snarkar, men nu jäklar ska han få se!

Med detta sagt ska jag nu gå ner med min smutstvätt som jag blivit ombedd, och sedan tvätta köksgolvet med såpa och en mopp för det lovade jag att jag skulle göra idag... Efter det funderar jag på om det inte kan vara rätt skönt med en varm dusch innan jag går och lägger mig; det har ju både avslappnande och värmande effekt, vilket jag tycker känns perfekt för när man ska sova!
Och så ska jag ju självklart väcka min pojkvän och se till att han gör sig iordning innan han kollapsar igen... (Så omtänksam är jag. (Jag tänkte säga kvinnlig, men det kändes fel.))

Sömnkramar,
Rebecca

PS: Jag är lite imponerad av mig själv att jag lyckats skriva två hyfsat långa inlägg under de senast två dagarna. Det är banne mig inte ofta det händer!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar