Jag och min kära familj kom precis hem från ett släktkalas hos min moster. Jag lärde mig ovanligt mycket under de fyra timmar vi var där. Lite om livet, och lite om idrottsundervisning på dagis...
Jag insåg var att det nog inte var läge att kort förklara för en 5-åring hur lika vi är schimpanser och grisar på atomnivå, när han säger att apor är "tantiga" (jag vet fortfarande inte vad han försökte få fram med detta ordval) och dumma.
Jag har introducerat en iPad till en 5-åring, trodde jag, men han visste redan var det var. Dock tyckte han att det var väldigt spännande att trycka på den; gjorde det gärna och ofta. Vi tittade på x antal avsnitt av Fåret Shaun. Arvid (som mitt 5-åriga kusinbarn heter) satt och berättade för mig vad som hände på skärmen medan det hände, och så berättade han vad som skulle hända. Not cool, bro. Not cool. Världens sötaste Gustav, 2 år, satte sig bredvid mig när vi tittade, frågade mig vad jag hette, och blev på två röda uppslukad av Fåret Shaun. (Det skrämmer mig lite hur lätt barn fastnar vid filmer och tv...)
Min pappa undrade om jag var gravid för att jag pratade om att inte vilja veta könet på min bebis innan den föds, och frågade hur länge bebisar normalt sover på en dag. "Jag är inte gravid", svarade jag. En halvtimme senare dök samma ämne upp och jag tog mig på magen, tittade på mamma och sa: "Ja, om nio månader så!" Det förundrar mig varje gång att det bara är jag som tycker sånt är roligt. De som hör det brukar säga "Usch, säg inte så...", haha!
En konversation mellan min kusin, mig och mitt kusinbarn:
Erik, 29: De har ju börjat med gympa på dagis också.
Jag: Ofta..?!
Arvid, 5: Nej, bara på onsdagar.
Vi skrattade om och om igen åt detta kan jag säga!
Ja, det var lite av vad som hände.
Nu ska jag skypa med min pojkvän för första gången på hela 10 dagar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar