Vi var hemma hos farmor på födelsedagsmiddag i söndags.
Samtalsämnet var högskoleprovet.
Jag nämde då att Tobias i min kära klass fick 2,0 (vilket ju är helt galet bra för en 18-åring!).
När de andra fortsatte prata lutade sig farmor mig och viskade "Är det din kille?" "Haha, nej, det är det inte" svarade jag. "Är det säkert det?" sa hon och log stort som attan. Jag upprepade mitt svar, men jag vet inte om hon blev övertygad. Jag tvekar på det, med tanke på hur fnittrig jag blev. Fasiken.
Jag kände för att svara: "Nehej du, jag är kär i en annan, men han bor 700 mil härifrån och jag har aldrig träffat honom :)", men jag tror inte att hon skulle ha tagit mig på allvar om jag sagt så, så ett enkelt nej fick räcka.
Hade du sagt det hade hon förmodligen sagt:
SvaraRadera"Är det någon du chattar med? Har du träffat honom?"
Hon kanske inte har så bra koll på kamera-chat, men hur många timmar man kan spendera på text-chat fick hon erfara på det glada 90-talet, innan det fanns bredband och jag genererade telefonräkningar på 3000 kr i kvartalet...