mycket

De här två sista dagarna är verkligen packade, med allt. Plugg, städande, klänningsinköp i sista sekunden (det samma gäller skor), Danny-konsert (med syster, för att syster vill), tårtval, champagnefrukostkommittéesbesök (coolt, långt ord), stress, stress, stress och så en touch av glädje över att allt snart är över. Snart går jag in i väggen, tror jag.

Det värsta är att jag tappar allt vad aptit heter. Det är inte så att jag inte äter när jag är hungrig; hungern infinner sig bara inte. Jag har ätit följande idag: en halv drickyoghurt och en halv Marabou chokladkaka. That's it. Inte bra, inte bra alls. Jag tänker äta nu, innan jag ska plugga och sedan ta ett break för att gå på Danny-konsert på Liseberg.

Jag längtar efter nästa helg - när allt är borta, men man samtidigt har allt framför sig.
Det har blivit dåligt med sömn i två veckor nu... Jag ska fan sova hela nästa vecka. Gött.

pizzamasterz

Mamma och pappa var borta igårkväll, så vi gjorde oss besväret att göra hemmagjord pizza till middag, följt av marängsviss utan grädde (dock med banan och färska jordgubbar)!
Det blir inte bättre!

Min pizza bestod av följande: deg (duh?), hemmagjord tomatsås, parmaskinka, basilika, skinka, ananas, ost och torkad oregano. Mumsfilibaba!

frulle

Efter en lång natt med lite sömn vaknade jag, och kände för att äta scones, så jag bakade två till mig och min käre bror. Scones och te - yum!

ai dee änd tackoss

Efter skolan gick jag hem, var hemma i fem minuter typ och blev sedan skjutsad ner till 16:03-tåget mot Alingsås. Efter att ha varit manligt och varit hos polisen tog jag 17:03-tåget hem igen, och var ett ID-kort rikare! Mitt första, och det känns lite... vuxet, nästan.
Det var ju egentligen tanken att jag skulle ha körkort by now, men så blev det ju uppenbarligen inte, och det vore ju dumt att inte ha med den obligatoriska legitimationen till studentbalen... Jag har ju mitt kära pass, men hur jäkla klumpigt är inte det?

För övrigt åt vi mat idag... logiskt nog. Den glada nyheten är att det blev tacos idag! Varför? kan man undra. Det är ju inte fredag. Nej, just det, men i fredags var det bara jag och mamma hemma, och eftersom det inte blev någon tacos då så flyttade vi den smidigt till denna veckodag för förra veckan. Så tacos deux fois den här veckan! Wiiiiie!!

Charlie har förresten gjort en rikigt bra video om att man ska sluta försöka hitta saker att göra när man egentligen ska jobba eller plugga.



Tjo och tjim, nu ska jag plugga miljöpolitik!

gårdagen var något galen ändå...

Den började med att jag - vaknade! (Den var ni väl ändå inte beredda på?!) Fick lite ångest över att det är mycket i skolan, men också över att den snart är slut och man kommer inte träffa vissa av alla underbara människor i klassen förrän om typ 15 år när vi har reunion! Och så lite allmän ångest över att jag inte hittat present till min syster som denna söndag fyller 15 (herregud...).Jag gick sedan upp, duschade and whatnot, och insåg att jag fortfarande kan ha klänningen som jag hade på balen i nian! Det gjorde mig glad! Så småningom stack vi till Missionkyrkan för att se Pernilla konfirmeras. Det var först redovisning, sedan fika och till sist gudstjänst. Pernilla och hennes kära vänner Emelie och Monica hade spelat in en låt och gjort en film till den - jag blev faktiskt galet imponerad! För det första trodde jag fasiken inte att Monica kunde sjunga så bra, men herrejävlar vad bra hon var! Och sen efteråt fick jag reda på att det var Pernilla som spelade piano och Emelie som spelade gitarr till - jag trodde det var allmänt inspelat från början, men nehejdå! Jag känner att jag måste tro mer på dagens ungdom... (Jag får lägga upp en bild på mig, Pernilla och Emelie senare idag eller i veckan.)
Efter kyrkan gick vi hem och åt mat och glass ifrån Lejonet&Björnen - yummmmm!! Förutom delar av släkten blev vi gästade av Daniels flickvän Lisa, Kristin och Pernillas kompis Hanna. Det var riktigt trevligt (och aningen freakigt..!).

Runt sju gav jag och Kristin oss iväg för att hämta upp Hilma och åka till klassfesten som hölls hemma i le chatêau du Philip. Vi dansade, lekte lekar, pratade skit och allvar, och somnade i soffan. Galet najs!
Jag tabbade mig dock rätt hårt när vi körde irländsk julafton (dvs. man springer till en viss punkt, snurrar x antal varv, i vårat fall 12, och springer sedan till sitt lag för att låta nästa människa göra samma sak)... När jag hade snurrat typ 4 varv tänkte jag att "Det är bara två gånger så mycket kvar, jag klarar det här!" Grejen var att efter 12 varvs snurrande var ju inte balanssinnet med så mycket som jag kanske hade önskat... Ni förstår, hos Philip slutar liksom gräsmattan och nedanför är det en brant med träd, buskar och ett skjul för ved. Jag stannade efter mina 12 varv och tänkte att bara skulle vara att gå tillbaka... Det blev inte riktigt så. Jag vinglade istället mer åt vänster (åt brantens håll) och tänkte att "Vafan, varför lutar jag mig inte åt höger?!?!" Jag försökte, men lutade och vinglade bara mer och mer åt vänster, för att slutligen ramla nerför branten och slå i armen och korsryggen i en stubbliknande trädbit. Aj som in i själva fan! Lite jättemycket så kändes det. Kaldrup var vänlig och hjälpte mig upp, och folk var snälla och undrade hur det gick, men skrattade också, vilket jag inte hade så mycket emot, eftersom jag tänker att det nog såg jävligt roligt ut med tanke på hur de andra vinglat omkring på gräsmattan.
Jag hade ont resten av kvällen, men tänkte inte så mycket på det, och svullnade upp lite grann på ryggen, och hoppades på att det inte skulle bli till allt för mycket besvär senare... Nu sitter jag här med ett mörklilafärgat blåmärke på höger överarm, och en linje av blåmärken längs nedre delan av ryggen. Härligt. Det gör ont när jag sätter eller lägger mig, går, står; ja, ni fattar, mest hela tiden. Jag är dock bara tacksam för att jag inte slog i huvudet eller svanskotan... Att tappa minnet eller bli förlamad känns inte så värst lockande.

Idag har jag firat min kära systers födelsedag med fruktsallad och vaniljkesella (mycket gott!), och köpt skor till min balklänning. Det kan dock bli så att jag köper andra för de jag har nu gör lite ont, men fasiken vad söta de är!
Jag skall nu spendera resten av dagen med att mörda Ron Weasley, och utöka kunskapen om min nya religion där tacos är huvudgrejen. Och så kommer släkten hit igen (om 50 minuter...), denna gång för att fira Systers födelsedag.


Tjoflongrn, vi hörs imorrn!

i just wanna get you wet

En låt som jag tycker är bra, är Snoop Doggs "Wet". Jag gillar den enbart för att den är på. Nästan lite för på. Budskapet är så uppenbart, men jag diggar det - att det inte är så inlindat, som i typ "Jag kommer" där att alla vet vad Maggio menar, men hon säger det inte rakt ut. Dock är "Jag kommer" en jäklans bra låt, men jag säger ändå: rakt på ftw!

if only you

Dannys ändå något oskyldiga image kan tyckas ha försvunnit nu...
Det enda jag egentligen har emot den här videon är att trafficking inte framställs lika negativt som det faktiskt borde.

boooteey

Jag var nyss inne på Paows blogg (för första gången) och upptäckte då två modebilder för en bikini. För det första är de ju så överretuscherade så det är skrattretande, men det är en sak som fångade mitt lilla frågetecken i huvudet. Alltså, hennes rumpa. Känns det inte som att det är jävligt konstigt att den först kan vara så galet stor på bild ett och sedan är hennes lår smala helt plötsligt, och hon saknar allt vad rumpa heter? Slarvigt som attan.

morötter

Nu är matten över, och det känns ju jäklans gött! Jag har läst Matte E - WTF? Jag tror att det blir ett G; halvnöjd, men jag överlevde i alla fall. Allt annat än IG på E-kursen känns liksom bra. Jag bevisade för mig själv att det gick istället för att skita i det. Grymt!
Nu behöver jag alltså aldrig mer plugga matte (om jag nu inte tänker söka till typ NASA...), utan kan göra saker som jag tycker är roligt! Visst, matte är roligt - när det väl funkar och man förstår... - men det är liksom inte... FUN FUN FUN! Och det vill jag ha, roligt. Annars går det inte.
Jag pratade betyg med min kära kemi- och biologilärare i tisdags, och hon tror att jag skulle passa bra som lärare eller sjuksköterska, eftersom jag är bra med människor. Och så tycker hon att det är synd att jag är sjuk så mycket och missar saker och gör prov senare pga. det and whatnot. Hon tycker så för att "[jag] är så klipsk och duktig när jag väl gör det!" Jag berättade detta för min far och min mor, och de kunde inte göra annat än att hålla med. Och jag måste säga att jag gör detsamma. Jag vet att jag kan få till det så jävla bra, men bryr jag mig inte tillräckligt mycket (vilket brukar klicka med att jag inte tycker att det är tillräckligt roligt) så händer det inte på samma sätt. I och för sig så brukar det bli så att jag sitter under kvällen och natten och skriver alltihop, oavsett om jag känner att det är roligt eller ej.
När jag kommer på egna idéer som jag vill genomföra sker dock andra grejer! Jag går från idé till produkt rätt snabbt. Den kära gamla kökssoffan står dock fortfarande nere i garaget, men jag ska fanimig få pappa att flytta ut båten direkt efter att jag har tagit studenten, så att den blir klar i sommar!

Starta eget företag kanske skulle vara min grej..?

hej?

Nu känner jag för att för ett ögonblick vakna ur min bloggdvala och tjöta lite. Men bara lite, för sen ska jag plugga inför mitt nationella prov i Matte E imorgon... Lite coolt att kunna säga att man har läst Matte E måste jag säga, oavsett hur det går.
Jag och min kära syster tittade på Vakna med the Voice i eftermiddags. Blondinbella var där och pratade om sin nya tidning Egoboost, som hon kom på att hon ville starta i januari, och den finns redan ute - wtf? Snacka om att vara taggad och verkligen ta tag i grejer! Måste säga att jag är sjukt imponerad av den tjejen. Hon är bara 20 och har redan typ 5 företag!
Och nu ska hon starta en skola för unga entreprenörer som hon tror kommer vara igång om 1-2 år. Jisses...

Jag lever, och är bra på att inte blogga.

Vi ses igen efter studenten.


Peace, bitches. ;)

dog... loves... food!!