20 november 2011

24 dagar

Nu är det bara 24 dagar kvar!! Tjugofyra små, små, små dagar tills jag träffar min underbara pojkvän igen, och bor hos honom i tre månader. Jag börjar inse hur jäkla länge det är. Jag förstår ju själv att det kommer kännas som att jag knappt hunnit komma dit, när jag väl ska åka hem igen, men, liksom... tre månader. Jag ska bo i USA i tre månader. Ett kvartal av året. Fira jul, nyår, alla hjärtans dag, och sist men inte minst, min 20-årsdag (fan vad jag kommer noja!). Endast ha Skype som min connection till svenskan, om jag nu inte tvingar Giovanni att prata svenska med mig förstås. Tre månader av pussar och kramar, skratt och tårar. Blod, svett och tårar helt enkelt. Och de första Star wars-filmerna, i utbyte mot Breaking Dawn på bio. Det är värt det. (Hoppas jag.)

Min far säger att det ska bli intressant att se hur vi fungerar ihop när vi helt plötsligt är med varandra varje dag, bor med varandra i såpass lång tid, efter att inte ha sett varandra på 3,5 månad. Jag håller med till hundra procent, ända känns det inte som att det har gått nästan tre månader sedan vi satt i bilen påväg till Landvetter. Kanske mer som två. Tre låter för mycket.

Jag är lite skraj för att flyga själv, eftersom jag aldrig har gjort det innan, och det alltid har varit mamma och pappa som har fixat med biljetter och sagt när jag ska vara vid en speciell plats och vad det är jag ska göra när jag väl kommer dit. Mest nervös är jag inför Bryssel - att inte hitta på flygplatsen, inte hinna till gaten och så missar jag mitt plan. Mamma är bra på att lugna ner mig när jag börjar mala på om hur allt kommer skita sig, säger att det värsta som kan hända är att jag måste köpa en enkelbiljett från Bryssel till New York, och det är ju faktiskt inte så farligt. När jag är utomlands känns det alltid som min förmåga att prata engelska försvinner. Jag vet ju om att den självklart inte gör det - jag kan utan problem göra mig förstådd, och förstå vad andra säger - men det känns som det. (Bra att jag ska bo utomlands och så...)

Jag har bara tre veckors jobb kvar, och så ska vi till Ullared innan jag åker, och så ska jag köpa kläder och skor om det behövs, har inte kollat på det än men lär göra det rätt snart. Så egentligen mindre än tre veckors jobb kvar, det känns lite sjukt med tanke på att jag har jobbat sen i början av september. Tre veckor är ju ingen tid alls egentligen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar