Jag har idag bevittnat något jag aldrig sett förr - livs levande, vilda kalkoner i trädgården! De bara gick runt och pickade i marken. Inte för att jag riktigt förstår hur det skulle kunna finnas mat nu, men pickade gjorde de i alla fall.
Marlene berättade för någon vecka sedan om hur kalkonerna försvinner över Thanksgiving. Alltså, inte blir skjutna (fast några blir nog det?), utan de liksom ger sig av. Mycket märkligt tycker jag, men det vore ju coolt om de har fått in någon slags rutin.
Min käre pojkvän ligger och sover, och klockan börjar närma sig 13, vilket gör att jag tänker gå och väcka honom!... Snart. Han lät mig sova till halv två igår (och skröt om hur han gick upp kl. 8, vilket har han frivilligt har gjort en gång sedan jag kom hit...), så jag får väl låta honom sova idag.
Det enda jag vet att vi ska göra idag är att åka och veckohandla, jag och mitt lilla hallontroll! Jag kände för att laga pannkakor till frukost och överraska sömntutan, men så visade det sig att vi inte hade någon mjölk hemma. Dammit! Jaja, det får väl bli imorgon det. Om han inte jobbar vill säga. Hans chef har sagt att de närmaste två veckorna är rätt döda, så hon kommer bara ringa honom om hon behöver hjälp. Men förhoppningsvis inte imorgon, för då blir det pannkaksfrukost så det skräller om det!
Ute i trädgården springer det just nu runt silverfärgade ekorrar, och en av katterna sitter där ute och lurar. Kanske blir det ekorre till middag, man kan ju alltid hoppas...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar